Förra veckan förlorade en vän sin mamma. Hon dog i cancer. Fick beskedet i december och fick alltså bara några månader efter det. Det är så sorgligt! Det är så orättvist!

Min pappa gick bort för 1,5 år sedan, men när någon nära förlorar sin förälder så kommer alla känslor tillbaka och jag minns hur det kändes. Jag känner hur det kändes. Saknaden, sorgen, ilskan... allt kommer tillbaka igen.

Sorgen går nog aldrig över. Man lär sig bara att leva med den. Den blir en del av livet. Ibland är den stark, påtaglig och man tror att den aldrig ska försvinna. Ibland är den bara där, men man kan ändå skratta och känna glädje över livet som går vidare. Man kan minnas och skratta åt det som varit! Och säga saker som: "Detdär skulle pappa ha gillat!"

Första året har gått. Alla årsdagar var jobbiga, men jag har avklarat dom. Ett år efter att pappa hade gått bort drömde jag om honom för första gången. Vi satt på en bänk utanför garaget och pratade om hans hjärta. I min dröm väntade han på ett nytt hjärta. Det är inte säkert att det hade hjälpt, det är inte ens säkert att det var ett alternativ. Det var bara en dröm!

Gustav och morfar fiskar!

/Maria

Ifall ni inte minns så kan jag berätta att det var väldigt fint väder förra helgen. På lördagen sa jag lite skämtsamt att man kanske skulle vara sjuk på måndag så man kunde sitta och sola istället. Det skulle bli fint väder på måndag sas det på väderleksrapporten.

På söndag kväll började jag få lite ont i halsen. Tänkte inte mer på det, men sen på måndagen så satt jag på jobbet och nös och snorade. När jag dessutom fick en jobbig huvudvärk vid lunch så kastade jag in handduken och åkte hem. Även tisdagen var jag hemma och kände mig kass. Men att ens försöka sitta i solen när man är förkyld är dumt. Jag gjorde ett försök på tisdagen, men efter fem minuter var det så varmt och jobbigt att jag gick in igen och la mig. Tyckte det kändes som att jag blev mer förkyld när jag satt i solen.

Har sett fram emot helgen som var ett tag för vi var bjudna på fest via D jobb. Vi har den turen att få gå på tillställningar ibland som innebär att man får klä upp sig och dansa till storband. I lördags var ett sånt tillfälle. För att även få lite "tillsammanstid" hade jag bokat in oss på hotell natten mellan lördag och söndag. Farmor och farfar var populära barnvakter för oss.

Så skönt att vakna upp idag och inte ha några måsten. Bara ligga och dra sig till klockan var nästan tio och då gå upp och äta en stor god frukost som någon annan hade lagat och någon annan fick plocka undan från. Suuuperskönt!

Dessutom var det ju ESC igår. Inte så intresserad egentligen, men vi kollade läget under kvällen och när vi såg att det gick så bra för sverige blev vi mer intresserade. Bra gjort att bli trea! Jag tyckte inte om låten, men jag har tydligen inte samma smak som övriga Europa.

Jag skulle gärna visa några bilder från festen igår, men vi fick lite bråttom när vi skulle iväg så vi glömde kameran hemma. Typiskt!

Idag har jag träffat Pia. En kompis som jag lärde känna 1997 när jag flyttade till stockholm. Hon var då tillsammans med kompisen till en kille som jag var tillsammans med under en kort period. Pojkarna är ute ur bilden sedan mååånga år, men vår vänskap består. Hon bor numera i Oslo så vi ses ungefär en gång per år när hon är i Stockholm och hälsar på alla gamla vänner.

Nu ska jag skriva en shoppinglista från IKEA och hoppas att D får möjlighet att åka dit i morgon.

/Maria

Sitter och lattjar med min nya dator. Alltid roligt med nya teknikprylar. Att installera alla program man vill ha och göra alla inställningar. Det är på något sätt som att ha ett tomt papper framför sig!

/Maria

Var på bio igår. Det händer ungefär en gång per år sedan barnen kom!

Såg The Kings Speach. Underbar, gripande och rolig! Det var en riktigt bra film och den blir lite mer gripande när den är baserad på en verklig historia.

Om du har möjlighet - gå och se den!

/Maria