Ibland sker saker och ting på en och samma gång. Jag blev kallad på en andra anställningsintervju häromdagen. Kruxet var bara att jag skulle infinna mig i Malmö på morgonen två dagar senare. Började genast sålla olika alternativ och till slut hittade jag en lösning som funkade.

Nåväl, när jag väl satt på flyget och skulle åka iväg så kom jag på att det jag hatar mest med flygning är start och landning. Inte för att jag tror det ska krascha eller nåt, utan för att flygplan är gjorda för att flyga, inte köra jättefort på marken. Och det är ju precis det alla plan gör innan de åker upp i luften. Det går säkert fler hundra kilometer i timmen innan planet lyfter, och så dessa små små hjul. Det är ett under att det funkar för konstruktionen är verkligen inte gjord för detta.

Nåväl, jag kom i alla fall iväg och hälsade på hemma hos en kompis som jag inte träffat sen i somras och fick som en bonus se deras fina hus. Så jag fick inspiration att fortsätta göra ordning här hemma. Vi har visserligen bara bott här en månad, så om man ser det så har vi gjort mycket, men jag är rädd att vi ska sjunka in i  ett " nu duger det " tillstånd. Lätt att göra supersvårt att ta sig ur.

Idag skulle jag ha gjort en ögonlaseroperation. Har väntat sedan november och så idag var det äntligen dags. Har jobbat undan så jag skulle kunna vara ledig och allt. Igår kväll vid halv sex ringer kliniken och berättar att deras maskin hade gått sönder. Inte själva lasern, men armen som håller lasern hade hoppat ur sitt läge och det medförde också att lasern inte gick använda.

Så nu blev det flyttat till nästa vecka istället.

Den som väntar på något gott...

/Maria

Alltså, när man åker till jobbet så är det ofta tråkigt. Man är trött och sliten och har en hel arbetsdag framför sig som man inte har en aning om hur den kommer te sig. Man funderar på om man kanske inte känner sig lite krasslig och ska stanna hemma idag, men som vanligt så är det inbillning och man släpar sig iväg, hur motigt det än är.

Räddningen för mig är Morgonpasset i P3. Alltså i morse skrattade jag högt på bussen (så de andra passagerarna trodde jag var knäpp) när de kör igång.

Jag rekommenderar absolut detta program. Det kan ta lite tid innan man lär känna personerna och förstå deras humor, men när man väl gjort det... då får man aldrig nog och man riktigt längtar tills man får gå upp och lyssna igen.

/Maria

Som de senaste tre söndagarna så började även denna med simlekis och simskola för barnen. Kan nån förstå hur de kan bli så trötta av 30 minuters plaskande i en liten bassäng?

Därefter hem för lunch. Då fick jag ett ryck så jag satten en bulldeg på jäsning.

- Jodå minsann, man har ju blivit en riktig bullmorsa med tiden! Jag tycker om att ha hembakta kanelbulllar i frysen att ta fram till fikat på söndagen eller bjuda på om man får oväntat besök av någon man inte träffat på ett tag. Då vill man ju kunna bjuda på något. Fast det är klart, man åker inte oanmäld hem till någon. Varför gör man inte det? I Töcksfors görs det hela tiden. (Töcksfors är det ställe som jag kommer från!) 

- Vi åker en sväng med bilen, vi kanske åker till XX och XX! säger man och så åker man förbi deras hus och så säger man, ska vi stanna en stund. Och så blir man bjuden på fika, och ibland stannar man på middag och så blir det en helkväll av det. Hur trevligt som helst.

Så gör man inte i Stockholm. Här ska det planeras och bestämmas tider och planeras och funderas och sen bokar man och så kommer man... om inte barnen är sjuka!

Visst, visst jag kan hålla med om att det är skönt att veta när man får besök så man kan plocka undan och städa lite och bädda sängen så hemmet ser någorlunda anständigt ut, men det är ju dedär spontana besöken som är bäst. Som är roligast! Något som man inte hade väntat sig, men som blev så bra!

Så nu ni mina vänner som läser detta! Jag uppmanar er härmed att komma förbi på oväntat besök hemma hos mig/oss. Så lovar jag se till att ha bullar i frysen, extrasängen bäddad och vinet på kylning.

Vem vet, det kanske blir den roligaste dagen vi haft på länge!

/Maria

I veckor har jag sett dom i affären, men när jag läste i Coops mattidning alldeles nyss så blev jag faktiskt lite sugen själv. Jag brukar äta en semla varje år. Inte min favorit direkt! Dessa i tidningen var chokladsemlor, men det var ju bara att blanda i kakao i grädden. Fast jag föredrar nog en traditionell med vanlig grädde!

/Maria

Ibland vet jag inte om jag har nån brist av något slag i kroppen för jag får ett sånt sjukt sug efter sötsaker. Jag äter väldigt lite sånt, så det är lite konstigt att det kommer helt plötsligt.

När min dotter hade 3-års kalas bakade jag dessa godingar. Skulle önska att jag hade en sån just nu!!!

/Maria

Nu när vi för närvarande är utan TV så blir det till att kolla en hel del på alla dessa playkanaler som finns. De flesta har dock bara sina egna produktioner och vill men se utländska serier eller program så får man glatt punga upp med visakortet.

Efter att ha kollat På Spåret i fredags så startade min man en dokumentär, också på SVTPlay, som heter Dear Zachary. Det är en filmare som har gjort en film till ett ofött barn om hans avlidne far. Hänger ni med? Det är för att barnet ska få en bild av hur hans pappa var, eftersom pappan dör när han ligger i magen. Det som gör det hela mer komplicerat är att det är mamma som troligen har dödat pappa.

Om du inte såg när det sändes på TV så rekommenderar jag varmt att du tittar på den, och om du är en aning blödig så bör du ladda upp med näsdukar.

/Maria

Igår när jag tände i kaminen så var det inga problem. Det gick hur bra som helst och tog en kort stund. Idag, samma ved, samma tillvägagångssätt... höll säkert på en halvtimma innan jag fick ordning på det. Misstänker att veden var sur, men det var ju samma ved som igår så i så fall förstår jag inte skillnaden.

Jag vet - ilandsproblem, men för mig var det problematiskt, okej?

Att bo en bit utanför Stockholm har både sina för- och nackdelar. En nackdel är att om det snöar kraftigt, som det gjorde i fredags, så tar jag mig inte till jobbet med kollektivtrafiken. Alla bussar i storstockholm ställdes in på grund av halka, och pendeltågen gick, men med kraftiga förseningar. (Även dessa ställdes in några timmar på förmiddagen efter en kaotisk morgon)

Nu kanske ni inte tycker det var någon nackdel att få en "ledig" dag, men eftersom jag varit så duktig att ta med mig datorn hem, fick jag helt enkelt arbeta hemifrån istället.

Sen satt jag och väntade på att de skulle ploga på vägen utanför så jag skulle kunna ta mig till förskolan och hämta barnen i tid. De kom typ kvart i fyra, så jag blev lite sen eftersom jag först fick börja med att skotta bort snövallen som plogen gjorde.

Snöhögarna som ligger på var sida om vår garageuppfart är i dagsläget ca 2 m höga!!!

Min kollega sa: "Det ser ut som en fjällstuga"!

Alla tv kanaler skryter om sina Play kanaler, men idag fanns inget roligt att kolla på. Igår såg jag Sherlock Holmes. Jag gillar den serien. tycker ändå dom har lyckats även om det utspelar sig nutid.

Anledningen till att jag kollar på playkanaler är för att jag/vi har ingen tv för tillfället. Såhär var det:

Vi beställde en TV via Internet. När den kom kollade vi noga på kartongen och öppnade den för att kolla att tv.n såg okej ut, vilket den gjorde. Vi packade upp den och skruvade på fotstödet för att sätta igång den. När vi ska ta bort klisterlapparna på ramen så ser jag att ramen är knäckt (sprucken) på ena sidan. Så vi fotodokumenterade och mailade direkt till leverantören.

Efter lite strul fick vi dock en följeseden och sen kom DHL hit och hämtade tv.n fö r att företaget sen ska kunna skicka oss en ny.

Nu tycker ju jag att de kunde skicka en ny tv när de fått bekräftat från DHL att den är hämtad, men icke sa nicke, så får det inte gå till. De måste få tv till sig först, SEN skickar de en ny.

Jag hoppas den kommer snart för när jag kollar på TV till helgen vill jag gärna kolla på en riktig TV istället för en sketen dataskärm. Fredagsmys gör sig bättre om man slipper trängas runt en laptop!

/Maria

Igår hade jag precis klivit in genom dörren när min telefon ringde. Min jobbtelefon som är urkodad efter kl 17, så jag trodde någon av mina kollegor hade ringt genom.

Det var en vänlig själ, som heter Åsa, som hade hittat min väska på buss 4, innehållande en kalender för 2010 och en helt ny för 2011, och tagit hand om den. Vi bestämde att jag skulle hämta den hos henne idag. Jag ville så gärna visa hur tacksam jag var för att hon tagit hand om den åt mig så jag köpte en ask med choklad (lindt) som hon fick. Hon verkade bli glad för den och jag hoppas hon tycker den är god.

Jag är så glad att det finns vänliga människor som tar sig tid att göra sånt.

/Maria